Prag dag 3

Söndag är ju traditionellt vilodag och det kändes som om en sådan behövdes. Vi bestämde oss för att ta det lugnare idag och sov så länge som hotellfrukosten tillät. Den avslutas 10, så vi gick upp vid 9. Inte så mycket sovmorgon, men alltid något. Vi tog det lugnt på hotellrummet under någon timme innan vi gav oss iväg. Inte för att behövde helga den kristna helgdagen, eftersom vi idag skulle ägna oss åt att vandra i de judiska kvarteren. Vi promenerade genom stan ytterligare en gång och denna gång fortsatte vi förbi gamla stan och tog vägen genom gränderna bortom gamla stans torg. I denna del ligger den judiska delen av Prag.

Promenaderna börjar kännas i fötterna rejält nu och vi har sett delar av stan så många gånger att de inte är lika intressanta. Detta gör att vi går extra omvägar och blir ännu tröttare, men vi ser mycket mer. Vi har börjat vänja oss vid Prags vatten och har med oss vattenflaskor under våra vandringar. Vatten känns fånigt att köpa på flaska, eftersom det oftast är en bra bit dyrare än öl och naturligtvis ur miljösynpunkt. Kranvattnet är uppenbarligen drickbart, men det smakar lite unket. Unkna dofter förekommer ganska ofta i Prag: De kommer från vissa hus man går förbi och på många ställen. Fukten är uppenbarligen ett problem här och på hotellrummet kan man se lite fuktmärken på väggen under fönstret. Tyvärr gör sig också fukten påmind i Hotel Venezias matsal, där frukosten serveras. Det luktar helt enkelt lite för mycket fuktig källare för att vara riktigt trevligt. Som tur är så dövas det lite av kaffedoften.

Vi hittade en mycket trevlig pizzeria på vägen fram. De serverade många vegetariska pizzor som fanns mitt inne bland övriga rätter. Vegetarisk mat känns som en mycket mer natulig del av köket här. De flesta vanliga restaurangerna har några vegetariska alternativ, ofta mitt inne bland köttätarmaten i menyerna och i en del fall i en separat sektion. Jag åt en god pizza med grilla paprika och sparris på. Brödet var perfekt och osten ovanligt smakrik om man jämför med de vanliga arabernas pizzor i Malmö. Maten har varit mycket god överhuvudtaget under resan. Man blir aldrig besviken på det man serveras.

Efter maten var vi äntligen framme i de judiska kvarteren. Vi bestämde oss först att följa guidebokens förslag på rundtur, men när vi kom till första synagogan så insåg vi att inträdet var så högt på de enskilda synagogorna och utställningarna att det inte var lönt att bara köpa någon enstaka biljett, utan bättre att köpa en som gav inträde till dem alla. Alltså fick vi anpassa turen efter detta, så att vi skulle hinna med alla innan stängningsdags.

De flesta synagogorna hade sitt ursprung i medeltiden, men de har renoverats efterhand så de kändes nästan lite för moderna. Utställningarna var däremot fina och intressanta. Det bästa av allt var att Frida, trots att hon bara är 8år kunde lära oss en hel del: Hon hade besökt synagogan i Malmö med skolan och kom ihåg fantastiskt mycket och blev vår guide, framförallt i den äldsta synagogan.

I Pinkas-synagogan var inredningen allt annat än traditionell. Denna har istället tillägnats alla de judar som mördats under andra världskriget. Väggarna täcks av deras namn. Namnen på samtliga från Böhmen och Moldavien uppgår till  80 000 så de täcker alla väggar i synagogan. Det ger ett fruktansvärt intryck där det är en ren och vacker väggstruktur som byggs upp av något så smärtsamt. Utställningen på andra våningen är ännu mer gripande eftersom den består av teckningar som är ritade av barn i koncentrationsläger. Bilderna på människor i duschar gjorde ont att se.

Den gamla kyrkogården var också en märklig plats att besöka. På en mycket liten yta trängs 12 000 gravstenar. Folk är begravda i 12 lager så marken ligger över vanlig marknivå. På stenarna kunde man se hur folk hade lagt småsten på dem. Detta är den judiska traditionen som motsvarar den kristna att lägga blommor. På vissa gravar hade folk lagt pengar på samma sätt. Detta var den mest spännande kyrkogården jag hade sett sedan jag var i Glendaloch.

Det blev en hastig vandring mellan de olika synagogorna och det man slogs av var förutom att det var intressant att folk var så respektlösa mot dessa platser. Trots att man fick låna en gratis kippa (huvudbonad som används i synagogor) så ville folk tydligen inte respektera traditionen att män bär huvudbonad i synagogan.

Den spanska synagogan var den som kändes mest på allvar. Här fanns det tecken på att den faktiskt används som ett guds hus. I de övriga fanns det mest utställningar. Den spanska synagogan var dessutom den vackraste.

Efter besöket i judiska staden gick vi längs floden och över en av broarna bort mot lillsidan. Vi var väldigt trötta i fötterna men insåg att det var den närmaste vägen till spårvagnen hemåt. Planen var dessutom att äta kvällsmat i dessa kvarter. Efter att ha vandrat runt på lillsidan en stund insåg vi att vi inte skulle hitta någon mat där som verkade passa alla i familjen. Det var istället skönt att sätta sig på spårvagnen direkt och åka "hemåt" mot hotellet. Väl framme i de numera bekanta kvarteren gick vi en promenad och hittade en trevlig och enkel liten kinesisk restaurang där vi serverades enorma portioner kinamat till låga priser. Jag åt en god tofugryta som påminde om biff med bambu.

Nu skall det bli skönt att sova på hotellet!

Godnatt från Prag!